Hockeycentern Vladimir Petrov är borta.
Han förlorade sin kamp mot cancer i dag.
En legend sörjd av en hel hockeyvärld.
Och en av min barndoms ishockeyidoler.
Tillsammans med Valeri Charlamov och Boris Michailov bildade han den bästa hockeykedjan i världen på sin tid.
Jag träffade honom en gång långt senare, i samband med hockey-VM i Finland. Då deltog han i en uppvisningsmatch med en drös andra legendariska veteraner, som Börje Salming, Valeri Vasiljev och Pekka Marjamäki.
När jag såg Petrov i hallen bad jag honom signera min keps.
Tack, sade jag på det enda ryska ord jag kunde då, spasiba.
Varsågod, svarade han vänligt, pozhaluysta.
Som barn höll jag på Tjeckoslovakien mot Sovjet i de klassiska finalerna.
Jiri Holecek och Milan Novy var två av mina idoler.
Men favoritspelaren i Sovjets superlag var Vladimir Petrov.
Jag gissar det kan ha berott på namnet först, Petrov lät ju lite som Peter.
Och så var han ju så otroligt bra.
Som de andra i kedjan.
I dag talar man alltid om superfemman med Fetisov-Kasatonov som backar bakom Larionov-Krutov-Makarov. Det är dem som den svenska dokumentären CCCP Hockey handlar om.
Det är en sevärd dokumentär, visst, som dessutom också visar upp baksidan av hockeylivet i Sovjet.
Men före den superfemman fanns faktiskt en annan superkedja,
Charlamov-Petrov-Michailov. 17-16-13.
Frölundaprofilen Anders Broström i Sverige kallar Petrov för "den största hockeyspelaren jag har mött" på gp.se.
En äkta hockeylegend.
