Vinylfynd

Plattenrille är en cool skivbutik.
Var där för första gången i går.
Och för andra gången i dag.
Köpte framför allt ett absolut favoritalbum i sin första upplaga,
med innerfodral i kartong,
och plansch i tjockare pappersversion.
Kraftwerk.
Trans-Europa-Express.
Legendariskt album.
Jag har det på lp från förr, på cd, på tyska, på engelska.
Men nu i originalversion. Från 1977. Tyskland.
Kling Klang Schallplatten.
Musik blir inte mycket bättre än så här.

Nationalromantisk plansch och stämning på konvolutet, det gamla Europa, 

och samtidigt tunga toner från det nya Europa,

och en hel del som för tankarna till visonen om EU,

Europa Endlos.

.

Kraftwerk var dagens höjdpunkt.

I går gjorde jag några andra fynd:

The Chemical Brothers: Surrender (2 LP).  En klassiker, schyssta beats, nu har jag den på vinyl.

Linton Kwesi Johnson: Want Fi Goh Rave/Reality Poem (12"). Tung, samhällskommenterande britt-reggae.

New Order: Blue Monday (12"). Den tyska upplagan, men funkar lika bra för det. Klassisk elektro. 

Criminal Element Orchestra: Locked Up. Fin lp med rap/funk-rytmer, producerad av Arthur Baker och med bland andra Maceo Parker ombord.

The Cure: Boys Don't Cry. Tyska upplagan. Fin, tidig platta med Cure, som blev invalda i Hall of Fame 2019. Med all rätt.

Rock Steady Crew: Ready For Battle. "Elektro-Old School HipHop" och "Breakdance-Rarität", enligt skivbutiken. Kanske inte riktigt fullt så raritet, men helt nice, och (Hey You) The Rock Steady Crew minns man ju som hit.

Electronic: Feel Every Beat (7"). Pre-promotional copy! Från augusti 1991. Ett fynd för 1,50 euro.

Spandau Ballet: Chant No. 1 (I don't need this pressure on) (7"). Tidig Spandau Ballet-single, när de fortfarande lät mera funkpop än new romantic.

Nena: Just A Dream (Mega Dream Mix) (12"). Nur Geträumt, på engelska och som megamix. På b-sidan originalversionen och Indianer. Från Nenas fina debut-lp.

Ian Dury: Wake Up And Make Love With Me (12"). Tyska originalversionen. Med klassikern Sex & Drugs & Rock & Roll på b-sidan. Bra sväng.
Kan bara tillägga: riktigt bra lördagsmusik.

Förbjudna röster

Internationella Pressfrihetens dag.
Den 3 maj, i går, fredag.
En viktig dag.
Såg dokumentären Forbidden Voices i en proppfull biosalong igår.
En film om tre modiga journalister/bloggare i Kuba, Iran och Kina, som fått betala höga pris för sin samhällskritik.
Tre modiga berättelser i en välgjord dokumentär.
Efter filmen diskuterades dagsläget av en panel som representerade organisationen Reportrar utan gränser samt två journalister som tvingats lämna sina hemländer.
En viktig poäng är att i dag är pressfriheten och yttrandefriheten inte bara hotad i diktaturstater och länder som brukar nämnas när det handlar om brott mot yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. Det skrämmande nya är hotet mot det fria ordet, seriös journalistik, seriös analys av data, kritiska samhällskommentarer och sanningssökande även i de demokratiska staterna.
Hotet mot sanningen och en verklig bild av verkligheten kommer i demokratierna främst från extrema populister på ytterhögerkanten och narcisisstiska politiker som inte skyr att skylla egna felsteg, "misstag", övergrepp och/eller diverse skelett i garderoben på "fake news" och piskar upp stämningar som kan göra det både obehagligt och farligt, även i västerländska demokratier, att ägna sig åt sanningssökande undersökande samhällsjournalistik och att sprida det fria ordet.
Utan yttrandefrihet och pressfrihet finns heller ingen äkta demokrati.
Därför är 3 maj, pressfrihetens dag, viktig.

Ps har aldrig haft problem med att spara eller publicera blogginlägg förrän ... nu. Det här gick först inte att publicera, eller spara, och sedan blev det problem med nätverket, vilket sammanträffande...!

Playlist för Gästehaus

Jag firade inte Glada Vappen 2019, för Vappen firades inte i den stad i det land jag befann mig i.
Men jag spikade istället en
Playlist für Gästehaus Gang,
lite gammalt, lite nytt, lite lånat, lite blått, lite svenskt, lite finskt,
lite vinter, vår, sommar och höst,
so, Gästehaus Gang,
this is for you:


Då Som Nu För Alltid (Video Instrumental Mix)/Kent
Dreamer/Pete Rock
Welcome Back/Maze
This House (Is Where Your Love Stands)/The Big Sound Authority
Ebony Eyes (7"EP)/Stevie Wonder
Knockin' On Heaven's Door (Live at Wembley Freddie Mercury Tribute)/ Guns'N'Roses
Everyday Is Like Sunday (Live at  the Move Festival, Manchester)/Morrissey
Work It Out (12" Main)/Jurassic 5 feat. Dave Matthews Band
Kung Fu Fighting (7")/Carl Douglas
Goiatuba/Biquino Cavadao
Missä Se Väinö On/J. Karjalainen Electric Sauna
Nelson Mandela/The Special A.K.A.
So Much Trouble In The World/Bob Marley and The Wailers
Bye Bye Manhattan/Moondog
The Model/The Balanescu Quartet
Om Du Lämnade Mig Nu (Live in Linköping)/Lars Winnerbäck med Miss Li
Rock Me Baby ( 12")/Johnny Nash
St. Pauli ja Reeperbahn/Irwin Goodwin
If Not Tomorrow (7"B)/Comet
Time Is Running Out (Overtime Mix) (12")/The Jonzun Crew feat. Michael J.
Abschied (Live)/Nena
Don't Stop Me Now (Revisited)/Queen
Don't You Ever Leave Me/ Hanoi Rocks
Suburbia (The Full Horror) (12")/Pet Shop Boys
Dolce Vita (Special Maxi 12" Version)/Ryan Paris
Here Is The House/Depeche Mode
In The House (Main, 12"B)/Jurassic 5
Wanna Rock/UTFO
Kool Jazz/Pete Rock
Alcohol/The Special A.K.A
Close (to The Edit)/Art Of Noise
California Love/2pac feat. Dr. Dre
One Way Ticket (Long Version) (12")/Eruption
Time Is Tight/Booker T. & The MG's
Get Up And Dance Now (7"B)/Bramsam
Shake Your Body (Instrumental) (7"B)/Manujothi
Master Of The Mix/ UTFO
Vi Är Inte Längre Där/Kent
Satellite (7")/Ted Gärdestad
Oh Susie (7")/Secret Service
Garden Party (12")/Mezzoforte
Irgendwie, Irgendwo, Irgendwann (12")/Nena
There Is A Light That Never Goes Out/The Smiths
You're In The Army Now (Special Extended 12")/Bolland
Big Fun (12" Remix)/Inner City
007 (Shanty Town)/Desmond Dekker
Many Rivers To Cross/Jimmy Cliff
Strövtåg i Hembygden/Mando Diao
For You Only (7")/Alison Moyet
Den Sista Sången/Kent


Playlist inkluderar enbart musik som hörts in-house i april.
Och som alla listor erbjuder den en ögonblicksbild,
here today, gone tomorrow...
and maybe back again, one day.
Here's to the original Gästehaus Gang 🎧

Då som nu för alltid/Kent
Om Du Lämnade Mig Nu/Lars Winnerbäck med Miss Li
Strövtåg i Hembygden/Mando Diao
Den sista sången/Kent

Queens Live Aid

Queens spot på Live Aid 1985,
20 eviga minuter,
är kanske den bästa livespelningen någonsin.
Det må debatteras,
men setet var hursomhelst perfektion,
jag har inte sett någon göra det bättre,
så totalt koppla greppet om en stadionpublik,
för att inte tala om en miljardhövdad tv-publik.
I fredags (ja, först då!), såg jag Bohemian Rhapsody på bio.
En riktigt bra film, fast jag samtidigt hela tiden satt och väntade på slutet,
de där tjugo minuterna på Wembley,
de odödliga.
Skådespelarna var inklippta i Queens roller med bakgrundsfilm och ljud från The Real Thing.
Och de gjorde en strålande insats.
Fast jag ändå hade hoppats se originalen på Live Aid.
För jag såg originalen på Live Aid.
Inte där på plats, förstås, och tyvärr. Det finns ingen annan konsert jag så önskar att jag hade varit på plats på.
Live Aid var och är världshistoria. Inte bara för att så många av rock- och popvärldens storstjärnor bjöd upp till 16 timmars oavbruten show,
utan för att världen mitt under "The Greedy 80's" faktiskt visade att den var långt ifrån så greedy, girig, som ryktet om 1980-talet blev med tidens Reaganomics och Thatcherism.
Live Aid var The Global Jukebox. Det var dagen då världen tog steget in i en global era. Globalismen föddes i verkligheten när hela världen för första gången samlades till ett evenemang som spelades upp live i London och Philadelphia, men som sågs av hela världen, The Global Jukebox, i realtid, i verkligheten. Med hjälp av 16 satelliter.
Men minns att det började redan julen 1984, med Band Aids Do They Know It's Christmas-singel.
Nästan hela den brittiska popeliten från hitlistorna 1984, var samlad för att spela in singeln, liksom bland andra Bowie, McCartney och Status Quo. Man kunde läsa om kunder som köpt 100 ex och returnerat 99 för att de skulle kunna säljas igen. För att samla pengar till de svältande i Etiopien.
Feed The World!
Det var honnörsordet julen 1984.
Det följdes av USA For Africa's We Are The World, och tiotals andra välgörenhetssinglar, bland annat i Finland, Sverige, Tyskland, ja, också hårdrockseliten spelade in en egen välgörenhetssingel.
Och så finalen Live Aid.
Om man ändå hade varit där, på Wembley.
Själv såg jag hela sändningen, 16 timmar live, med några vänner. Bara en kort paus för att springa till grillen efter en hamburgare.
Sexton timmar som förändrade världen.
Sexton timmar som förändrade min värld.
Det är storheten med Live Aid och varför Live Aid och Band Aid är vår generations Woodstock,
fast mycket viktigare och större.
Bob Geldof blev välförtjänt en Sir för alla liv Band Aid och Live Aid räddade.
Och vi ska inte heller glömma musiken.
På den officiella dvd-boxen ville Duran Duran ha bort en låt där Simon LeBon sjunger lite falskt och Led Zeppelin ha bort sitt framtrådande för att det inte lät så bra (lite som Creedence på officiella Woodstock-dubbeln). Överlag var det ändå väldigt mycket musik som lät förvånansvärt bra, givet omständigheterna.
Och allra, allra bäst var Queen.
Som Francis Rossi uttryckte det: jag skulle inte ha velat gå upp på scenen efter Queen den dagen.
Nej, förståeligt.
Det blir kanske inte bättre än såhär.
20 minuter perfektion.
Bohemian Rhapsody lägger snyggt ut förspelet till Queens Live Aid-ögonblick.
Och inte heller filmen kunde toppa det ögonblicket med någonting, så det blev slutscenen i Bohemian Rhapsody.
Förstås.
Bara njut.
And remember:
Feed The World!

RSD 2019: Bohemian Rhapsody soundtrack på Phillips reseskivspelare

GoT: Den minsta gemensamma nämnaren

Game Of Thrones, säsong åtta, har startat som väntat,
det vill säga bra.
Alla vet att det skulle bli lite transportsträcka fram till krigsscenerna.
Del två var en enda lång uppladdning och väntan.
Del tre blir det första riktiga testet på finalsäsongens kvalitet.
Och sedan återstår förstås finalsäsongens final med tronpretendenterna "DaniSnow" mot Cercei.
Eller, hur går det för kärleksparet Daenerys och Jon Snow, som nu också är potentiella rivaler om kronan?
Del tre blir Game of Thrones motsvarighet till Helm's Deep.
Blir den senare slutstriden, för det blir nog en sådan, GoT:s svar på slaget utanför Minas Tirith eller Black Gates?
Mot Cercei? Eller med Cercei mot de dödas armé?
Återstår att se.
Klart är i alla fall att GoT redan är en legendarisk tv-serie.
Och åttonde säsongen är tv-seriernas motsvarighet till filmvärldens Sagan om ringen-trilogi.
Tala populärkultur år 2019 och GoT är den minsta gemensamma globala nämnaren.
Redan det en orsak att bänka sig framför dumburken. Och invänta det kommande dvd/blueray-släppet med extramaterial.

Äntligen Game of Thrones

Äntligen.
Game of Thrones, säsong åtta, den sista.
Nästan två års väntan.
Och nu börjar den.
Eller började, i söndags, i USA.
Kommer med all sannolikhet att köpa säsong åtta på bluray.
En legendarisk tv-serie man gärna ser om.
Och det finns så många krokar i storyn att säsong åtta kan sluta nästan hur som helst.
I like.

RSD 2019

Klockan 8.45 i lördags stod jag utanför skivbutiken Michelle i Hamburg, cirka 60 personer framför mig i kön och snabbt cirka 20 bakom.
Record Store Day 2019.
Det var närmast mayhem då 100-talet vinylnördar sedan slet i vinyler i olika plastlådor, runt om i affären.
Ett bra koncept, RSD. Ger independent-skivhandlarna en chans att hösta in ordentligt med vinst, en dag i året, i alla fall. Artister och skivbolag ger ut plattor i specialupplagor, fansen köper, och skivhandlarna överlever kanske ett år till.
Jepp, jag gillar själva idén.
Ändå är det första gången jag faktiskt är med på RSD från starten.
Och det lönade sig.
Eller, det kostade på, ekonomiskt.
Men jag fann flera fina kap:

A-Ha: Hunting high and low - the early alternative mixes (6000 ex worldwide)
Sly & The Family Stone: Woodstock Sunday August 17, 1967 (2LP, första gången hela Woodstock-setet officiellt på vinyl)
Bob Dylan: Blood on the tracks - original New York test pressing replica
Queen: Bohemian Rhapsody soundtrack (2LP med bildskivor, inklusive Queens set från Live Aid)
The Flaming Lips: King's Mouth Music and Songs (guldfärgad vinyl)
Dexy's Midnight Runners: At The BBC 1982 (Live 2LP, färgvinyl)
Pete Rock: Return of the SP1200
Suicide: Dream Baby Dream (12", orange vinyl)
Bowie: Pinups (bildskiva, 4000 ex worldwide enligt RSD blad, 20 000 ex enligt Discogs)
Duran Duran: As The Lights Go Down (2 LP, Live 1984)
The Streets: remixes + b-sides too (2LP, 3000 ex worldwide)
Boombox 45: Early independent hip hop, electro and disco rap 1979-82 (5x 7")
Moondog: The Stockholm 1981 Recordings (10", 1000 ex worldwide).

Hade kanske lämnat Pinups om jag haft mera tid att fundera, och om upplagan faktiskt är 20 000, men plattorna gick åt så snabbt att man nog inte kunde sätta ifrån sig en skiva utan att någon annan köpte den.
Jag hade egentligen helst siktat in mig på Yazoo: Reconnected (Live, 2 LP). Men den fanns inte alls i butiken, eller att beställas senare från till exempel X.
Men jag fick ju en hel del annat att bita i.
Har dock inte lyssnat på något RSD-fynd ännu.
Jag betonar,
ännu.
Ser fram emot RSD 2020.