måndag 25 april 2016

Return of the C-kasett - och VHS-banden

Först gjorde vinylskivan comeback.
Nu är det kassettens tur att trigga samlarintresset.
Både c-kasetterna och videobanden på VHS.
Videokasetter som utkommit före 1983 kan vara värdefulla, betonar en artikel i Aftonbladet i dag.  Iltasanomat hänvisar till samma artikel och noterar att det framför allt handlar om skräckfilmer. Och enligt svenska musikjournalisten Fredrik Strage då främst filmer som föll offer för den hårda videocensuren på 1980-talet och som nu är samlarobjekt.
Bulken av VHS-banden och c-kasetterna kostar fortfarande betydligt mindre än en chokladkaka, och fortsätter kanske göra det, men de mest åtråvärda är numera glödheta samlarobjekt.
Till exempel Thriller - en grym film (finsk titel Yksisilmäinen) från 1973 värderas till 870 euro (!), skriver Ilta-sanomat.
Nej, jag har inte sett den, men Quentin Tarantino har namedroppat den som inspirationskälla för hans Kill Bill.
De flesta videobanden går fortfarande för en spottstyver, men det kan alltså löna sig att kolla om du har en låda med gamla videoband längst bak i garaget eller som skräpar på någon vind eller källarskrubb.
Och det samma gäller c-kasetterna.
Som samlarobjekt är c-kasetterna inte på samma nivå som videocensurerade VHS-band, och kommer kanske aldrig dit, men de intressantaste har börjat inbringa priser igen, efter åratal i unkna bortslumpningslådor på loppisar. Det är bara att kolla på auktionssajterna online, åtråvärda c-kasetter säljs redan för tvåsiffriga belopp, inte längre för 10, 50, 70 cent. Helsingin Uutiset hävdade i höstas att c-kasettboomen har startat, och i artikeln noterades att ett ex av första kasettupplagan av David Bowies Ziggy Stardust gick för 800 euro på en internationell nätauktion.
Åtråvärda vinyler kan bli ännu dyrare, i extremfall säljas för hundratals, eller tusentals, euro. Och vinylen varken avmagnetiseras, trasslar in sig eller går av.
Vinylskivor hyllas för sin ljudkvalitet (även om det också finns uselt inspelade skivor).
Få saknar däremot VHS-bandens (bristande) bild- och ljudkvalitet.
Det är undantagen som gör regeln och det är undantagen som blir dyra.
De är trots allt marginalprodukter i dag, mainstream streamar.
De flesta vinylerna, c-kasetterna och vhs-banden kommer därför att förbli billiga, kanske alltför billiga, egentligen.
Som så mycket annat begagnat i dagens ohållbara slit-och-släng-inriktade konsumtionskultur.
Men bland de mest dammiga kasetterna, videobanden och skivorna, i de unknaste hörnen och bortglömda vrårna, finns också riktigt fina, och dyrbara, fynd.
Lycka till!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar